Dagens funderingar

Hej på er!
 
Sitter här och väntar på att middagen ska bli klar i ugnen. Katten väntar på att husse ska komma hem med kattmat.
 
Idag skulle jag bokat tid med en annan läkare som har ett väldigt gott rykte här i stan, men tyvärr ar han inte i tjänst.
Så nu funderar jag på ad nästa steg är.
Tror att jag ska boka tid med en sjukgymnast som tydligen behandlar utifrån ett helhetsperspektiv, och se vad hon säger om min rygg och mina leder. Kanske kan leda till något?
Ryggproblemen är väldigt speciella och började trots allt typ samtidigt som de första sjukdomssymtomen för ett par år sedan.
 
Min läkare håller på att utreda mig för något jag är väldigt säker på att jag inte har, vilket känns lite trist. Just nu väntar han på ett provsvar. Vet inte riktigt vad han kommer göra sen faktiskt. Innan har han varit ganska clueless.
 
Annars händer inte mycket. Jag har planer på att göra lite höstfint här i veckan. har lite tyg liggande som bara skriker om att få bli gardiner och sånt.
 
Jag fyller år på söndag också. 24 år fyller jag. Inget märkvärdigt alltså, men trots allt är det lite folk som från vad jag hört bestämt sig för att ära mig med sin närvaro. Då är det ju kul om hemmet inte ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig...
 
Jag har även börjat leka lite med tanken på vad jag ska göra med mitt liv om jag fortsätter vara sjuk. Och det finns väl en del alternativ. Men det kommer inte fortsätta så här i alla fall. Och det är svårt, för det känns märkligt att gå ut och försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Det känns som att man då hela tiden kommer påminnas om hur sjuk man är. Kanske är det en annan sorts liv jag borde satsa på? Men det finns också en trygghet i det normala. I stadens rytm och människor i den direkta närheten. Klarar jag mig som eremit?
 
 

Till mig själv

Det är ju tydligen rätt poppis att skriva brev till en yngre version av sig själv, och jag ska ju inte vara sämre.
Här är mitt brev till mig själv som femtonåring:
 
Hej Ida!
Du är 15 år och ska snart gå ut nian. Du funderar väldigt mycket på vad för gymnasielinje du ska välja, och du är väldigt sugen på att flytta till ett internat i en annan stad.
Gör inte det. Om du flyttar söderut kommer du hamna på helt fel spår. Du kommer inte trivas och det kommer ändå sluta med att du hoppar av och flyttar hem igen. Sluta revoltera hela tiden. Gå den lugna vägen.
Välj en ganska vanlig gymnasielinje, och koncentrera dig på det härliga omkring skolan istället. När du vet vad du vill ägna ditt liv åt, kan du skaffa dig kompetensen för det då.
 
Efter mycket strul med hästarna, har det äntligen börjat gå bra, och du börjar kamma hem prisrosetter på tävingarna. Det är snart dags för dig att byta till en häst med mer kapacitet. Köp en häst med lite fart i, som det är roligt att rida. Men det är viktigt att det är en rutinerad häst som kan ta dig upp i klasserna utan större problem. Köp inte första bästa häst, utan låt det ta sin tid och välj med hjärtat.
Du tror att du är skitduktig på att rida, men du har fortfarade mycket att lära. Lägg mycket tid på dressyrarbetet.
Och framför allt, jag vet att du funderar mycket över vilken ridgren som är rätt för dig, och det är hoppning du ska syssla med!
 
Jag skulle också önska att du ägnade mer tid åt din hälsa. Ditt godissug kommer försvinna om du medicinerar, för det beror inte på att du har dålig karaktär, utan på dina låga dopaminnivåer som får din kropp att bli desperat för att hålla sig vaken, men se till att äta nyttigt resten av tiden. Du vet hur man gör. Gå och låna böcker annars. Se till att få i dig ordentlig mat på eftermiddagarna så du slipper småäta. Din mamma kan gott spara en portion från lunchen. Skit i hennes motargument. Hon har fel.
Börja träna. Det kommer vara skitjobbigt i början, för din kondition är dålig, men du kommer vara tacksam sedan.
 
Se till att umgås med rätt personer. Sådana som kan påverka dig i en positiv riktning. Inte de som fortsätter spä på det negativa.
 
Du behöver inte ha bråttom med att festa och träffa killar. Det är snart dags för det att komma naturligt. Jaga inte efter det.
Och oroa dig inte - du kommer inte ha några som helst problem med pojkarna i framtiden. Det kommer visa sig att du är rätt attraktiv ändå, trots att du inte tror på det.
Snart kommer det dyka upp en kille i ditt liv. Bli INTE ihop med honom!
 
Se också till att din familj bor kvar där de bor. Ni ska INTE flytta till stället vid sjön. Ni kommer ångra er.
 
Om evig tid, när helvetet fryser till is och du är 23 år, så kanske du kommer bli sjuk.
Det är inte säkert att du någonsin kommer bli frisk igen, så njut.
Våga inte ligga en enda dag i sängen med en meningslös tidning när det är sol ute! Le när du cyklar till stallet i iskallt hällregn! Gå en promenad runt fällan varje söndag! Umgås så mycket du kan med alla vänner du har och kommer ha!
 
Och du...
Sluta röka. Det är äckligt.
 
 Jag som 12-åring.
 
(Hittade ingen 15-års bild;))

Jag bor i en bubbla

Och det är en ganska vacker bubbla.
Här har jag det rätt bra. Det finns en skön säng i källaren. En annan än den vanliga som bara andas sjukdom. Det finns en hel del DVD filmer, ett X-box och massor av godsaker.
 
För ett par dagar sedan fick jag reda på att jag har alldeles för få vita blodkroppar. Jag blev glad. Även ett hemskt svar är ett svar och svar är bra.
 
Proverna togs om. Idag kom testsvar. I dag var proverna helt normala.
Tillbaka till ruta ett.
Tillbaka in i bubblan.
 
Jag orkar inte riktigt kämpa just nu. Orkar inte hålla hoppet uppe hela tiden. Orkar inte drömma om en framtid som kanske inte ens finns.
 
Så jag är i min bubbla. Där jag har det bra och är ganska glad. Tills jag går ut ur den. Men det tänker jag inte göra.
 
 

  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0