En sån dag

Jag kröp ner i sängen igen efter frukost. Det är en sån dag.
 
 
Jag mår illa, är trött både i kropp och huvud och jag har varit på jättekonstigt humör den senaste tiden.
Man skulle kunna tro att jag är gravid, men det är jag inte och har inte tänkt bli det än på ett tag heller. Men ibland tänker jag att det är så här jag kommer må då, och att jag lika gärna kan vänja mig i förebyggande syfte. Det känns liksom både lättare och svårare då.
 
 
Smsade Alex och talade om hur jag mådde och att jag ville ha soygurt och sympatier och att han inte behövde komma hem om han var rädd för eventuella baciller. Han undrade om jag trodde det var en bacill. Hur ska jag rimligtvis kunna veta det? Det kan vara min vanliga dålighet som ibland ger sådana här symptom. Det kan vara den nya digerdöden som har sin början just här i min lägenhet. Jag kan inte särskilja bara på symptomen. I vilket fall som helst är det bara att härda ut, och som tur är så är Alex inte så rädd för eventuella baciller (eller konstaterade baciller heller för den delen) så han kommer hem sen. Med soygurt och vad annat jag kan tänka mig att äta (vilket just nu är exakt ingenting förutom mirakulös medicin som gör mig frisk). Och en stor kram förhoppningsvis. Och bekräftelse på att Det är Synd om Mig!
Jag fördriver tiden med att inte göra vad jag ska (jobba med boken) utan istället grotta ner mig i bloggar jag inte ens öppnat det senaste året men som är skitviktiga idag.
 
Och oroar mig över mitt hår så klart.
För ett år sedan var mitt hår ganska fint. Jag tappade hår i perioder (troligtvis pga mystisk åkomma osv) men det syntes inte så överdrivet mycket. Efter dreadsen har jag blivit tunnhårig som en tant dock. Jag hoppas att det är för att jag slet ut mycket hår när jag kammade ur dem och framför allt för att det slet på hårbotten att ha dreads och att därför ständigt bära mer vikt än vad hårsäckarna är designade för. Det - kombinerat med allmän taskig hälsa och förmodligen en del oupptäckta brister.
 
 
Jag hoppas kunna återfå en del hårväxt med hjälp av fjäsk för hårbotten och hår samt orimliga mängder B-vitamin. Hoppas, hoppas verkligen!
För att lugna ner min skenande hårpanik har jag investerat i hårfärg i onaturlig kulör (idiotröd) som jag hoppas kunna trösta mig med i alla fall ett tag framöver. Den kommer anlända med post senare i veckan och jag hoppas att både hårpanik och elak sjukdom kommer lugna sig tills i helgen då det vankas kompismys och inflyttningsfest.
 
Med huset händer det förresten en del kul grejer nu. Alex bygger veranda för fullt, och vi har fått en ny ytterdörr. Jag ska se om jag kan sno åt mig lite bilder från hans telefon så ska jag visa er någon dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0