Sitter och flyttar över gamla blogginlägg från tidigare bloggar hit, för att ha allt samlat på samma ställe liksom.
Det är självklart ganska nostalgiskt.
Jag slås av hur mycket jag vuxit under de här åren, trots att jag inte riktigt lagt märke till det under tiden det hände.
Jag har gått igenom en prövning i och med min sjukdom och hittat en stor inre styrka, men jag har också gått igenom den helt vanliga förändringen som ofta sker när man växer från 20-26.
 
Då var jag helt inriktad på hästar, fester och karriär. Jag pluggade så ögonen blödde och hade väldigt storslagna planer, var ute och röjde om helgerna och snubblade allt som oftast in i lägenheten klockan fem på morgonen med en hög färska anekdoter i bagaget, red olika medryttarhästar och lekte med tanken på en satsning.
Livet låg för mig, men allvaret var fortfarande på betryggande avstånd. Jag var fortfarande "en ungdom" i hjärtat.
 
Nu är jag plötsligt i en helt annan fas i livet. Jag har hittat ett lugn i mig själv, en sorts mognad. Jag har inte längre samma hunger, och är inte alls så sugen på den sortens äventyr som fyllde mitt liv då. Det som ligger närmast i framtiden, och som jag drömmer om nu, är inte främmande städer och doktorsexamen utan hus på landet, ungar och jordbruk.
Jag tillbringar inte längre ändlösa timmar med att diskutera "killproblem" med mina vänner över en kopp kaffe och ett paket cigaretter, utan har hittat mannen som jag vill hålla i handen genom livet. När jag fantiserar om att köpa häst igen är det inte prestigefyllda banor och prisrosetter jag ser framför mig utan en bästa vän att pyssla om, borsta på och mysrida (och hoppa med också så klart, det intresset sitter i ryggmärgen).
 
Man kan tro att jag blivit tråkig, men jag känner inte så alls. Livet nu är också fullt av äventyr, men på ett annat sätt, och framför allt, med en helt annan trygghet.
 
 
 
 
Klicka för att stänga bilden
 
dsc00523 (MMS)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0